Jag är urless på mitt klankande på Prideveckan och dess kommersiella natur, det är samma visa här varje år, och jag tänkte först inte skriva om det som framkommit nu. Det känns som att sparka på den som redan ligger. Nu sitter jag här lik förbannat och blir på dåligt humör när jag märker hur dåligt humör jag blir på. Tidningarna är fulla av det. Revisorerna vill inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet, budgeten höll inte alls, och det skulle vara intressant att vara en mygga på väggen på föreningens årsmöte som är om två veckor. (Årsredovisning här.) Man kan läsa mer i exempelvis QX, DN, SvD, AB. På egna hemsidan finns dock än så länge bara twitterflöden eller vad det heter.

Det finns inga som är så bra på att stereotypisera hbt-communityt och dess invånare som vi själva och prajden är en tung faktor i detta. Under detta mycket uppmärksammade evenemang sprider vi schablonbilder av oss själva och varandra och betalar därtill dyra cash för att få bidra till vårt eget förtryck. Jag betvivlar inte att prajden är underbar reklam för Stockholm, det anordnas ju bussresor från orter överallt i bushen bara för nöjet att få titta på paraden. Men varje år säger jag nej, jag vill inte betala för att få vistas i en inhängnad (hur stavas det?) som vad för en kossa bland andra kossor medan det står ledsna ungdomar och fattiga utanför som inte har råd att gå in.

Det talas fint om det rosa kapitalet och dinkies och queer köpkraft men eftersom jag inte gillar pengar överhuvud taget vill jag inte att queerkampen ska handla om såna saker*. Vi är inte smartare än andra grupper när det gäller ekonomi, den här budgeten gick i tusen bitar och jag säger inte att det har förekommit oegentligheter här, förmodligen bara vanlig köpglädje. Men den svenska gayrörelsens historia är full av ekonomiska illdåd som alltid har tystats ner av oss själva därför att vi har haft ett behov av att framstå som bättre än andra. Kan vi inte handskas med pengar ska vi inte driva såna här geschäft, det ser fruktansvärt illa ut för omvärlden. Nu låter det som om jag tycker vi ska vara bättre än andra, nej, men vi ska heller inte vara sämre.

Jag misstänker att vi börjar tröttna på prajden, hur kul är det att ränna på torra seminarier och äta varmkorv i det långa loppet? Vi behöver inte ha nån prajdvecka, det räcker med paraden (och massvis med fester förstås). För mig är paraden hela nöjet och hela poängen, den är det enda jag deltar i. Och den är en viktig aspekt av det ansikte vi visar upp för omvärlden. Det kan gärna regna på denna parad, det gör den bara ännu mer gloriös.

* Nehej, vad ska Pride handla om då? Sex, kanske? Det bästa i livet är dock gratis.

/ Tamara Press, krävande journalist